Gymnasietiden.

Det är en tid som vi alla minns. Ni kanske också minns de där sista halvår då de enda man gick omkring och pratade om var studenten. Men också hur de skulle bli efter de. Var de verkligen nu de verkliga livet började? Var de nu man blev vuxen på riktigt? Jag minns de där sista halvåret som ett stort virrevarv av planering av studentbal, resa till Estland, massor med tågresor fram och tillbaka i Sverige, Rädda Barnens Ungdomaförbund, killar som kanske inte riktigt fanns, (och killar som faktiskt fanns)skratt, tårar och ett arbete med Anna. Det där sista halvåret som kanske var de roligaste under hela skoltiden. Jag var nog inte så mycket i skolan då ansåg att jag hade bättre saker att göra. Dock finns de vissa minnen som verkligen sitter fast, Anna och jag på banken. Julia och jag som sitter och säljer balbiljetter. De sista talen i svenska C. Elisabeths kram till mig precis innan vi sprang ut. Spanska och Magda. Matte i de där specilla rummet. Ja, minnen finns de gott om.

Varför jag blev så nostalgisk nu? Hittade Julias bllogg och Hennes svenska tal.
Tänk vad de kan göra.
Bjuder på lite bilder från den tiden.