Tid

Jag är en sån otrolig tidsoptimist. Jag tror att jag ska hinna med så otroligt mycket på väldigt liten tid. Förr så hann jag faktiskt med de mesta, men nu när Hannah är med så inser man att de inte bara är att kasta sig ut genom dörren när de passar. Nu är de så mycket att ta hänsyn till. Har Hannah fått mat? Nya blöja? Är hon trött? Har vi med allt i skötväskan? Kommer hon vilja ha mat när vi är borta? Ja frågorna är många.

Men nu är vi äntligen klara för att bege oss mot morfar och morbröderna. Man ju nästan tro att hon inte får någon mat här hemma..