söndag, september 14

Stockholm.


Igår så åkte jag och Hannah på vår först utflykt tillsammans. Kl 08,08 gick tåget upp mot Stockholm och de var ett stort äventyr att få på vagnen på tåget. Men som tur var va de ett nytt tåg och de fanns ganska gott om plats. Hannah var en ängel genom hela tågresan och fick mängder med komplimanger så hon kunde inte vara nöjdare. På bilden så ligger Hannah på sitt eget sätte och pratar med mamma.

Väl uppe i Stockholm började vi dagen med en frukost tillsammans med kusin vitamin Benjamin. Och de tåls och sägas igen, vi ses på tok för sällan!! Vi gick också drottninggatan fram pratandes och skrattandes. Sen styrde jag och Hannah stegen mot Anna och som tur var så hittade jag dit, utan att gå så mycket fel... Anna, som itne visste att vi skulle komma, kom ut springades i underkläder för att hjälpa mig med vagnen. Och de slog mig hur mycket jag saknar henne. Och hur fruktansvärt mycket jag tycker om henne. Anna som denna dag bjöd på födelsedagsfika såg fantastisk ut, och strax efter kl 2 så fylldes hennes lägenhet med gäster. Hannah tittade nyfiket på alla och trodde knappt sina ögon när de kom så mycket folk. Men, hon var underbar och satt tryggt i mammas knä när alla klappade på henne.

När vi sen skulle åka hem, så var de givetvis ett äldre tåg, men inte lika mycket plats. Och med trappor. Så jag tittade mig omkring för att få hjälp att lyta, men givetvis så fanns de ingen på perrongen. Hur ska man lyckas då? Så jag gick upp på tåget och hämtade ut en gentleman som fick lyfta åt mig. När vi sen skulle gå av i Örebro bad jag en snorkig tågvärd om hjälp. Är de inte deras jobb att hjälpa till i sådana lägen?

Men, dagen var fantastiskt trevlig och de dröjer nog inte så länge innan jag och Hannah reser igen.

4 kommentarer:

Anna sa...

Hej vännen!

Vad mysigt att åka ut på utflykt! Vad duktig du var Hannah! Och mamma också såklart, du klarar ju så mycket!

Massa kram

Anonym sa...

Det verkar som om din resa till var till belåtenhet. Känns väl bra att kunna resa med Hannah, det är bökigare men det går. det finns oftast någon som kan hjälpa till. sov gott..
kram Mam

Soffi sa...

Vad du är modig som tar med dig Hannah på äventyr! Kul för er båda! Synd bara att folk är så ohjälpsamma. Stor kram

Edith sa...

Hej Carro! Det var evigheter sen! Grattis till Hannah! Jag har pratat lite med Bettan och hon sa att du bor i Örebro nu, hoppas allt funkar fint. Jag råkade läsa att du inte fick hjälp av tågpersonalen...dessvärre är vi ombedda att inte hjälpa folk att lyfta då vi skulle få ryggproblem om vi hjälpte alla som behövde hjälp...Hemskt men sant. På mitt tåg skulle du få hjälp, men bara du. :-) Hälsar Edith