Jaa

Så här på fredagskvällen när alla andra är ute och roar sig, så sitter man här helt ensam. Inte för att jag ska börja tycka synd om mig själv, de är ju ert jobb, men lite tungt är de. Man ringer runt till folk för att få prata lite, men vad har man för de...? Nej, lite ensamt blir de och de är nu man verkligen saknar någon att vara svensson med på heltid.

Timmarna blir lätt väldigt långa fram tills dess att man kan sova och de finns liksom inte så mycket att göra. Hannah ligger fridfullt och sover så för mycket oväsen kan man ju inte heller göra. Nej, de låter lite bittert. Och som någon sa, de har de ju gjort hela veckan.

Men tillbaks till boken kanske, eller stickningen eller ska man bara gå och lägga sig..?

Ni vet..

Såna där enkla saker som man gör vardagligen. Just såna saker blir lite svårare när man är själv. Som till exempel att duscha. Det är hur mysigt som helst att få duscha med Hannah, men de är så mycket svårare också. Bara att få in henne i duschen till mig, att få henne och mig ren och sen få ut oss båda två är ett rent äventyr. Att Hannah sen inte gillar vatten blir ju också en faktor. Men rena har vi nu blivit med lite hjälp av en badanka och lite tvål.

Idag har de varit en lugn dag. Som dom flesta dagarna är. Vi stannade inne hela dagen då de snöade ute, men framåt eftermiddagen trotsade Hannah och jag vädret för en promenad. Mat har lagats och nu ska Hannah få lite gröt innan hon ska krypa ner i sängen.
Bäst att sluta nu innan Hannah sparkar av mig armen...Hannah fick en ny mössa igår. En före och efter bild..

Toalett

Eftersom Hannah titt som tätt får följa med mig på toaletten så tycker väl hon att de inte är mer än rättvisst att jag får följa med henne. Så här sitter vi nu i soffan och lyssnar på när Hannah bajsar. Det är mycket mer rättvisst, och de kan jag ju faktiskt hålla med om.

Just de.

Lovade ju att lägga ut bild på min nya frisyr. Är fortfarande lite sur och de känns jobbigt att ha så kort hår igen. Men som många av er säger, de var tur för att jag fick behålla nåt hår alls.
Så, enjoy och döm inte mina stora näsa.

Ha

Äntligen kan alla dessa turer till familjerätten sluta. Idag kom äntligen beskedet från analysen och de stämde att L var Hannahs pappa. Nehe? Det hade ju inte jag kunnat tala om redan innan. Men, nu finns de på papper och Hannah är på så sätt tryggad med allt var de innebär. Så kan alla kommentarer sluta om att jag inte visste vem pappan var?

Känns som detta är en milstolpe i Hannahs och mitt liv och nu kan vi börja om. Vi kan släppa de som varit och se framemot framtiden och vad den har att erbjuda. En vikt har lyfts från mina axlar då jag inte längre behöver gå runt och vara misstrodd. Nu finns de svart på vitt.

Känn på den du!!

mammas älskling

Hon har lärt sig vinka!! Eller ja, vinka och vinka. Men säger man hej och vinkar mot henne så rör hon händerna precis så hon också. Alltså vinkar hon!! WIEE
Försökte fånga, men hon slutade precis innan jag tog.

Lite mysigt.

Fast ändå är de lite mysigt att krypa upp i soffan med Hannah. Hon vet alltid hur man ska få en att skratta. Hon har idag suttit och pratat med mig nästan hela dagen. Inte har de blivit någon sömn eller någon promenad för den delen heller. Det fick räcka med promenaden till jobbet. Lyckades fånga Hannah på bild när hon berättar något väldigt intressant...

Roligt, kul

Dey är ju superbra att vara mamma när man är sjuk. Eller sjuk när man är mamma. Härligt, verkligen. Jag vill lägga mig ner i sängen och gå i ide, vill Hannah de? Nej, men de är klart hon inte vill. Hon använder mig som en klätterställning för att komma så långt upp över mig som de går. Finns de någon symbolisk mening med de?

Nej, men jag ska väl ta en grinig bebis på promenad.

Sjuk.

Jag håller nu på att bli sjuk och tänkte strunta i att blogga idag. Men min mamma befinner sig just nu i Kina och jag vet att hon håller koll på oss via bloggen så, här är vi.

Hannah och jag har idag inte gjort någonting. Vi tog en kort promenad på eftermiddagen med framåt 5 började jag känna mig helrisig. Så sen dess har de varit lugnt. Hannah har varit hur snäll som helst och mest lekt på golvet med sina nya telefoner som hon älskar.

Imorgon blir de jobb, om jag orkar upp ur sängen de vill säga.

Nu ska jag krypa upp i sängen med en kopp te och min filt.
I helgen hann vi också med att prova hoppgungan. Jag tror Hannah tyckte den var rolig när hon fick åka fram och tillbaka. Men nästa gång får vi sätta fast den bättre.

Hannah ligger i soffan och slappar med mamma.

Tacksam

Sitter och läser igenom bloggar och böcker om barn och livet som småbarnsförälder. En term som jag länge inte velat ha på mig. Nu växer även denna in på mig och jag börjar sakta inse att jag nu kommer vara mamma, för resten av mitt liv. En oerhört skrämmande men också fantastisk känsla.

Men, jo, jag satt och läste vad andra föräldrar går igenom. Och inser hur lyckligt lottad jag är. Hannah är frisk och kry, skriker numerna nästa aldrig och somnar bra på kvällen. Hon har aldrig varit sjuk och hon utvecklas som hon ska. Allt detta är jag otroligt tacksam över. Ville på något sätt bara säga de.

Inlägg om helgen kommer när jag orkar.
Älskade, älskade dotter.